Olivia

Du är borta. ibland saknar jag hur du vek dig om natten. När du stal mina tankar och hur jag sov i dina lögner. Dom här dagarna är det inte mycket som kan föra tårarna ut ifrån mina ögon. Men, när jag minns vem jag är. vem du är. när jag minns det. då går jag blint. jag går blint jag går och är så frånvarande att jag inte äns känner när du håller mig. när du håller om mig. i vilken tid växte jag till mig så tjock hud?
Du är mitt solsken och regn min glädje och smärta. du var borta.
Ingen rör mig som du gör. när jag minns dig kan jag skrika ut mina synder. Soluppgången går sönder i dimma och moln. jag gråter i sorg och glädje. varje droppe av regn blir till kristall i solen. så se mina ögon, mina kläder, mitt skinn, mina ben, min själv och min kärlek.
Jag är inte bortglömd för jag är i dina tankar. Jag känner solen skiner på mig i regnet. jag är inte bortglömd. jag tror inte att jag är så bortglömd i dina tankar då. Nej då tror jag fortfarande att du minns mig.
Från och med då rör sig ingen. ingen alls. Ingen har rört mig som du. ingen har rört mitt hjärta som du gjort. ingen alls. jag vet jag kan gråta, smärta och glädje när varje droppe regn blir till kristall i soluppgången med dig.
Jag glömmer aldrig att solen gjorde allting ljust.
Jag glömmer aldrig dig.