lite morgontankar.

jag saknar så mycket, jag vill så gärna skriva.
allt jag måste lära mig,
igen.

tror inte jag vet hur man skiner, dela med mig.
lämna mig ifred, befria mig.
jag talar med änglarna, det är bara jag som ser.

vet du ingenting?
lämna mig ifred, befria mig.
jag talar med änglarna, det är bara jag som ser.

skulle du lära mig om himelen,
skulle du lära mig hur att älska jorden?
skulle du förgifta mig med böner?

jag i kärlekensnamn, talar trots ingen kan mitt namn
befria mig, jag talar med änglarna
det är bara jag som ser dom.

ett litet försök till att komma igång med kreativiteten igen såhär på fredag morgon.
jag blir galen, det är så jobbigt. kan jag inte skriva.
fast nu skrev jag ju ganska mycket.
jag tror det här gjorde min dag. hittills iallafall, jag ska ju träffa viktor i eftermiddag.

läs gärna det jag skrev däruppe, även om det inte är så speciellt så betyder det mycket att ha någon som läser ibland.

var glad när jag steg upp imorse, första gången på länge. faktiskt.
men nu är inte humöret på topp längre precis.
gah, måste sluta nu.
jag åker till älskling vid 12:34 idag. jag är så lycko asså.

Kommentarer
Postat av: Victoria Prybil

keep writing oliven!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback