--


sex hundra mil längs taggtråd
jag kastar stenar mot himlen
min kropp är bara ett skal utan mening
det ekar mindre när jag fyller det med dig

jag sa stopp
ändå hoppet och rädslan bröt sig ur mitt grepp
jag bad stopp
ändå skulden och svärtan bröt sig inni mig

jag fann inget hopp när jag ville be dig bli kvar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback